Färgåtgång metall

Metod för beräkning av färgåtgång för metall

Kalkylatorn Räkna färgåtgång metall beräknar målningsytan på metalldelar, den färgmängd som behövs i liter och antalet färgburkar att köpa. Beräkningen bygger på måtten för runda rör, I-balkar, U-profiler, vinkelprofiler, rektangulära profiler, T-profiler och plåt.

Kalkylatorn används för preliminär materialberäkning vid målning av stålprofiler, staket, ramar och andra metallkonstruktioner. Den tar hänsyn till antalet identiska delar, antalet strykningar och den valda metallfärgens täckförmåga.

Riktvärden och rekommendationer

Beräkning av ytan som ska målas

Geometrisk princip. Ytan på en metallprofil bestäms utifrån tvärsnittets omkrets och delens längd. Längderna längs tvärsnittets yttre kontur summeras och den beräknade omkretsen multipliceras med delens längd.

Tvärsnittets mått anges i millimeter och profilernas längd i meter. Faktorn 1/1000 används för att omvandla produkten till kvadratmeter:

S = P × L / 1000

Här är S målningsytan i m², P tvärsnittets omkrets i mm och L delens längd i m.

Formler för olika profiler. Omkretsen beror på tvärsnittets form:

• Runt rör eller massiv stång: P = π × d, där d är ytterdiametern.
• I-balk: P = 4b - 2t + 2h, där b är flänsbredden, t livtjockleken och h profilhöjden.
• U-profil: P = 2h + 4b - 2s, där h är höjden, b flänsbredden och s livtjockleken.
• Vinkelprofil: P = 2a + 2b, där a och b är bredden på de två benen.
• Rektangulär profil: P = 2h + 2t, där h och t är tvärsnittets sidmått.
• T-profil: P = 2b + 2h, där b är flänsbredden och h profilhöjden.

Metallplåt. Arean av en sida beräknas genom att multiplicera bredden med längden. Eftersom båda måtten anges i millimeter delas produkten med 1000000:

S = b × h / 1000000

Om båda sidorna ska målas multipliceras den beräknade arean med 2. För en sida används faktorn 1.

Geometriska förenklingar. Profilberäkningarna utgår från idealiserade tvärsnittsformer. Hörnradier, lutande flänsar och andra små avvikelser från rätvinklig geometri tas inte med. För runda och profilerade delar beräknas endast den längsgående ytan, inte ändytorna.

Beräkning av ytan för flera delar

När flera likadana delar ska målas beräknas först ytan för en del, som sedan multipliceras med antalet delar:

Stot = S1 × N

Här är S1 ytan på en del i m², N antalet delar och Stot den totala målningsytan i m².

Ett runt rör med ytterdiametern 100 mm och längden 6 m har till exempel en mantelyta på ungefär 1,88 m². För 10 sådana rör blir den totala målningsytan cirka 18,85 m².

Beräkning av färgåtgång

Täckförmåga. Det viktigaste värdet för att bestämma färgmängden är hur stor yta en liter färg täcker vid en strykning. Det anges i m²/l. Exempelvis betyder 10 m²/l att det behövs 1 l färg för att täcka 10 m² med ett lager.

Följande samband används i beräkningen:

V = Stot × n / C

Här är V färgåtgången i liter, Stot den totala ytan i m², n antalet strykningar och C täckförmågan i m²/l.

Förbrukning per ytenhet. Om tillverkaren anger förbrukningen i l/m² multipliceras ytan med förbrukningen per strykning:

V = Stot × n × R

Här är R den specifika färgåtgången i l/m². Metoderna är likvärdiga eftersom R = 1 / C. Exempelvis motsvarar 10 m²/l 0,1 l/m². När enheten byts räknas värdet automatiskt om enligt detta samband.

Antal strykningar. Den totala färgåtgången ökar proportionellt med antalet strykningar. Vid samma åtgång per strykning kräver två strykningar 2 gånger så mycket färg och tre strykningar 3 gånger så mycket.

Praktisk färgåtgång. Täckförmågan beror på färgens sammansättning, den applicerade skikttjockleken, metallens ytjämnhet och appliceringsmetoden. För vanliga färgprodukter förekommer ofta värden kring 8-12 m²/l per strykning, men de faktiska uppgifterna ska hämtas ur den valda produktens tekniska datablad.

Ingen extra faktor för appliceringsspill används i beräkningen, vilket innebär att faktorn sätts till 1,00. Om spill behöver räknas med ska motsvarande verkliga färgåtgång användas.

Bestämning av antalet burkar

Antalet burkar som behövs beräknas genom att dela den totala beräknade färgvolymen med volymen i en burk:

Nburkar = ceil(V / Vburk)

Här betyder ceil avrundning uppåt till närmaste heltal. Om det exempelvis behövs 6 l färg och varje burk rymmer 5 l blir resultatet 2 burkar.

Målningsytan och färgåtgången visas med en noggrannhet på 0,01 m² respektive 0,01 l. Positiva värden under 0,01 visas som 0,01. Antalet burkar beräknas utifrån åtgången före avrundning för visning.

Europeiska standarder och ytbehandling

Följande europeiska standarder är relevanta vid val av färgprodukter och förberedelse av metallytor:

• EN ISO 12944-4 - ”Färg och lack. Korrosionsskydd av stålkonstruktioner genom målning med skyddande färgsystem. Del 4: Yttyper och ytbehandling”. Den beskriver typer av stålytor och metoder för att förbereda dem inför målning.
• EN ISO 12944-5 - ”Färg och lack. Korrosionsskydd av stålkonstruktioner genom målning med skyddande färgsystem. Del 5: Skyddande färgsystem”. Den ger vägledning vid val av skyddsbeläggningar för olika användningsmiljöer.
• EN ISO 8501-1 - ”Behandling av stålytor före beläggning med färg och liknande produkter. Visuell bedömning av ytans renhet. Del 1: Rostgrader och förbehandlingsgrader”. Den används för att bedöma stålets skick och rengöringsgrad.
• EN ISO 2808 - ”Färg och lack. Bestämning av skikttjocklek”. Den beskriver metoder för att mäta den applicerade beläggningens tjocklek.

Standarderna hjälper till att fastställa krav på förbehandling av metall och beläggningens kvalitet. Kalkylatorn beräknar färgåtgången utifrån geometrisk yta och de produktegenskaper som användaren anger, inte utifrån fasta normvärden för förbrukning.

Vanliga frågor

Varför kan den verkliga färgåtgången för metall skilja sig från beräkningen?

Kalkylatorn utgår från den geometriska ytan och färgens angivna täckförmåga. I praktiken kan åtgången öka på grund av ojämna metallytor, varierande skikttjocklek och spill vid appliceringen. Den mest tillförlitliga preliminära uppskattningen bygger på databladet för den aktuella färgen och tar hänsyn till appliceringsmetoden.

Hur beräknar jag färgmängden för flera metallrör eller profiler?

Först beräknas den yttre ytan på en del utifrån dess geometriska mått. Ytan multipliceras med antalet likadana delar, och därefter beräknas den totala färgåtgången med hänsyn till antalet strykningar. Metoden passar för serier av rör, vinkelprofiler, U-profiler och andra identiska metalldelar.

Varför kan det andra färglagret kräva mindre färg än det första?

Det första lagret kan delvis fylla porer, ojämna partier och små fördjupningar i den förberedda ytan. Följande lager kan ibland appliceras jämnare och kräva mindre material. Kalkylatorn använder samma åtgång för varje lager, så eventuella skillnader bör bedömas enligt tillverkarens rekommendationer.

Varför är den beräknade ytan på en I-balk eller U-profil större än dess sidoprojektion?

Vid målning räknas inte bara profilens yttre plan utan även åtkomliga ytor på flänsarna och livet. Därför bestäms ytan från tvärsnittets utvecklade omkrets, inte bara från höjden eller bredden på dess synliga projektion. Skillnaden är särskilt tydlig för öppna profiler.

Hur tar jag reda på hur många färgburkar jag ska köpa?

Först beräknas den färgvolym som behövs i liter utifrån den totala ytan och antalet strykningar. Därefter delas den med volymen i den valda burken och resultatet avrundas uppåt till ett heltal. Om betydande spill väntas vid appliceringen bör det räknas in i färgåtgången innan antalet burkar bestäms.