Beräkna tröghetsmoment och böjmotstånd


Dimensioner av cirkeln
Indata
Diameter d, mm
Beräkningsresultat:
Namn Värde Måttenheter
Cirkeldiameter {{D1*k1_1 | fix2:x1}}
Cirkelyta {{A1*k1_2 | fix2:x2}}
Böjmotstånd Wx {{Wx1*k1_3 | fix2:x3}}
Böjmotstånd Wy {{Wy1*k1_4 | fix2:x4}}
Tröghetsmoment Ix {{Ix1*k1_5 | fix2:x5}}
Tröghetsmoment Iy {{Iy1*k1_6 | fix2:x6}}
Tröghetsradie ix {{ix1*k1_7 | fix2:x7}}
Tröghetsradie iy {{iy1*k1_8 | fix2:x8}}

Runt rör dimensioner
Indata
Diameter d, mm
Väggtjocklek t, mm
Beräkningsresultat:
Namn Värde Måttenheter
Rördiameter {{D2*k2_1 | fix2:x9}}
Rörets area {{A2*k2_2 | fix2:x10}}
Böjmotstånd Wx {{Wx2*k2_3 | fix2:x11}}
Böjmotstånd Wy {{Wy2*k2_4 | fix2:x12}}
Tröghetsmoment Ix {{Ix2*k2_5 | fix2:x13}}
Tröghetsmoment Iy {{Iy2*k2_6 | fix2:x14}}
Tröghetsradie ix {{ix2*k2_7 | fix2:x15}}
Tröghetsradie iy {{iy2*k2_8 | fix2:x16}}

I-balk dimensioner
Indata
Höjd h, mm
Bredd b, mm
Väggtjocklek t, mm
Flänshöjd h1, mm
Beräkningsresultat:
Namn Värde Måttenheter
I-balk yta {{A3*k3_2 | fix2:x17 }}
Böjmotstånd Wx {{ Wx3 *k3_3 | fix2:x18 }}
Böjmotstånd Wy {{ Wy3*k3_4 | fix2:x19 }}
Tröghetsmoment Ix {{ Ix3 *k3_5 | fix2:x20 }}
Tröghetsmoment Iy {{ Iy3*k3_6 | fix2:x21 }}
Tröghetsradie ix {{ ix3*k3_7 | fix2:x22 }}
Tröghetsradie iy {{ iy3*k3_8 | fix2:x23 }}

Kanalbalkar i en låda Kanalbalkar i en I-balk Kanalbalkar i en låda med en platta Enkel kanalbalk
Beräkningsresultat:
Namn Värde Måttenheter
Kanalbalk yta {{ A4*k4_2 | fix2:x24 }}
Böjmotstånd Wx {{ Wx4*k4_3 | fix2:x25 }}
Böjmotstånd Wy {{ Wy4*k4_4 | fix2:x26 }}
Tröghetsmoment Ix {{ Ix4*k4_5 | fix2:x27 }}
Tröghetsmoment Iy {{ Iy4*k4_6 | fix2:x28 }}
Tröghetsradie ix {{ ix4*k4_7 | fix2:x29 }}
Tröghetsradie iy {{ iy4*k4_8 | fix2:x30 }}

Korsvinkel Parvinkel Enkel vinkel
Beräkningsresultat:
Namn Värde Måttenheter
Vinkelyta {{ A5*k5_2 | fix2:x31 }}
Böjmotstånd Wx {{ Wx5*k5_3 | fix2:x32 }}
Böjmotstånd Wy {{ Wy5*k5_4 | fix2:x33 }}
Böjmotstånd Wuv {{ Wuv5*k5_5 | fix2:x34 }}
Tröghetsmoment Ix {{ Ix5*k5_6 | fix2:x35 }}
Tröghetsmoment Iy {{ Iy5*k5_7 | fix2:x36 }}
Tröghetsmoment Iuv (min) {{ Iuv5*k5_8 | fix2:x37 }}
Tröghetsradie ix {{ ix5*k5_9 | fix2:x38 }}
Tröghetsradie iy {{ iy5*k5_10 | fix2:x39 }}
Tröghetsradie iuv (min) {{ iuv5*k5_11 | fix2:x40 }}

Rektangel dimensioner
Indata
Bredd b, mm
Höjd h, mm
Beräkningsresultat:
Namn Värde Måttenheter
Rektangelyta {{ A6*k6_2 | fix2:x41 }}
Böjmotstånd Wx {{ Wx6*k6_3 | fix2:x42 }}
Böjmotstånd Wy {{ Wy6*k6_4 | fix2:x43 }}
Tröghetsmoment Ix {{ Ix6*k6_5 | fix2:x44 }}
Tröghetsmoment Iy {{ Iy6*k6_6 | fix2:x45 }}
Tröghetsradie ix {{ ix6*k6_7 | fix2:x46 }}
Tröghetsradie iy {{ iy6*k6_8 | fix2:x47 }}

Profilerat rör dimensioner
Indata
Höjd h, mm
Bredd b, mm
Tjocklek t, mm
Beräkningsresultat:
Namn Värde Måttenheter
Rörets area {{ A7*k7_2 | fix2:x48 }}
Böjmotstånd Wx {{ Wx7*k7_3 | fix2:x49 }}
Böjmotstånd Wy {{ Wy7*k7_4 | fix2:x50 }}
Tröghetsmoment Ix {{ Ix7*k7_5 | fix2:x51 }}
Tröghetsmoment Iy {{ Iy7*k7_6 | fix2:x52 }}
Tröghetsradie ix {{ ix7*k7_7 | fix2:x53 }}
Tröghetsradie iy {{ iy7*k7_8 | fix2:x54 }}

T-balk dimensioner
Indata
Höjd h, mm
Bredd b, mm
Tjocklek t, mm
Tjocklek s, mm
Beräkningsresultat:
Namn Värde Måttenheter
T-balk yta {{ A8*k8_2 | fix2:x55 }}
Böjmotstånd Wx (topp) {{ Wx8*k8_3 | fix2:x56 }}
Böjmotstånd Wx (botten) {{ Wx8_1*k8_9 | fix2:x62 }}
Böjmotstånd Wy {{ Wy8*k8_4 | fix2:x57 }}
Tröghetsmoment Ix {{ Ix8*k8_5 | fix2:x58 }}
Tröghetsmoment Iy {{ Iy8*k8_6 | fix2:x59 }}
Tröghetsradie ix {{ ix8*k8_7 | fix2:x60 }}
Tröghetsradie iy {{ iy8*k8_8 | fix2:x61 }}

Beräkningsmetod (hur resultatet erhålls) Ställ en fråga
Var kalkylatorn användbar?
Nej

Metod för beräkning av tröghetsmoment och böjmotstånd

Resultaten är ungefärliga. Kontrollera beräkningarna mot gällande standarder innan användning och rådgör med en specialist. Utvecklaren ansvarar inte för följderna av användning utan projektverifiering.

Kalkylatorn beräknar tröghetsmoment och böjmotstånd samt andra geometriska egenskaper för tvärsnittet: area A, andramoment I, sektionsmoduler W och tröghetsradier i. Dessa värden används vid hållfasthets- och nedböjningskontroller av balkar, pelare och liknande element samt för att välja eller jämföra tvärsnittsformer.

Beräkningen utförs för typiska tvärsnittsformer som definieras med linjära mått. Resultaten avser axlar som går genom tvärsnittets tyngdpunkt, om inget annat anges.

Riktvärden och rekommendationer

Vad som beräknas och i vilka enheter

Tvärsnittsarea A beräknas från de linjära måtten och beskriver materialmängden i tvärsnittet. Enheter: mm2 (eller motsvarande efter omräkning).

Andramoment Ix och Iy beskriver hur arean är fördelad kring axlarna x och y och används i beräkningar av nedböjning och knäckning. Enheter: mm4.

Sektionsmoduler Wx och Wy används för att koppla böjmoment till maximal böjspänning. Enheter: mm3.

Tröghetsradier ix och iy används i stabilitetskontroller av stänger, till exempel slankhet. Enheter: mm.

Grundrelationer som används i beräkningen

Från andramoment till tröghetsradie använder kalkylatorn definitionen av tröghetsradie.

ix = √( Ix / A ), iy = √( Iy / A )

Sektionsmodul beräknas som kvoten mellan andramomentet och avståndet från neutrala axeln till den mest avlägsna fibern.

Wx = Ix / ymax, Wy = Iy / xmax

Här är ymax och xmax de största avstånden från axeln till tvärsnittets ytterpunkter i respektive riktning. För symmetriska former är detta ofta halva höjden eller bredden. För osymmetriska former kan avstånden till över- och underkant skilja sig, och då används motsvarande ytteravstånd.

Hur andramoment beräknas för sammansatta tvärsnitt

Sammansatt tvärsnitt (till exempel I-profil, U-profil, vinkelprofil eller ihålig profil) beskrivs som summa och differens av enkla former. För varje del tar kalkylatorn först fram arean Ak, tyngdpunktens läge och delens egna andramoment kring axlar genom delens tyngdpunkt.

Överföring till gemensamma axlar görs med parallellaxelsatsen.

Ix = Σ( Ix,k + Ak·Δyk2 ), Iy = Σ( Iy,k + Ak·Δxk2 )

Här är Δxk och Δyk förskjutningarna av delens tyngdpunkt relativt tvärsnittets totala tyngdpunkt. Hål och urtag hanteras som “negativa” delar, vilket betyder att deras areor och moment subtraheras.

Typiska formler för grundformer

Rektangel (bredd b, höjd h) beräknas med standarduttryck kring tyngdpunktsaxlar.

A = b·h, Ix = b·h3/12, Iy = h·b3/12

Cirkel (diameter d) beräknas med standarduttryck kring valfri diameter genom centrum.

A = π·d2/4, Ix = Iy = π·d4/64

Rund ihålig sektion (ytterdiameter D, godstjocklek t) beräknas som differensen mellan två cirklar. Innerdiametern d tas som d = D − 2t (förutsatt att D > 2t).

A = π·(D2 − d2)/4, Ix = Iy = π·(D4 − d4)/64

Hur slutvärdet väljs när det finns flera axlar och ytteravstånd

Separata axlar utvärderas var för sig: Ix, Wx, ix avser böjning och stabilitet kring x-axeln, och Iy, Wy, iy kring y-axeln.

Minimivärden kan visas som “mest ogynnsamt” för stabilitet, särskilt för osymmetriska tvärsnitt. En vanlig praktik är imin = min(ix, iy) och Imin = min(Ix, Iy).

Praktiska riktlinjer för att använda resultaten

Böjning och spänning bedöms ofta med sektionsmodulen. För samma böjmoment ger större W lägre böjspänningar.

Nedböjning är känslig för andramomentet. För samma material och spännförhållanden är nedböjningen omvänt proportionell mot I. Att öka tvärsnittets höjd ökar vanligtvis Ix mycket mer än att öka bredden.

Stabilitet hos stänger kopplas ofta till tröghetsradie och slankhet. En vanlig relation använder kvoten L/i, där mindre i ger ett mer kritiskt fall.

Hänvisning till EU-standarder

EN 1993-1-1 (Eurokod 3) använder geometriska egenskaper (area, andramoment, tröghetsradier, sektionsmoduler) vid dimensionering av stålelement.

EN 1995-1-1 (Eurokod 5) använder samma egenskaper för träelement i brott- och bruksgränstillståndskontroller.

EN 1999-1-1 (Eurokod 9) använder på liknande sätt tvärsnittsegenskaper för aluminiumkonstruktioner.

I dessa dokument behandlas de geometriska formlerna vanligtvis som standardbakgrund, och de beräknade egenskaperna används sedan i hållfasthets- och stabilitetskontroller.

FAQs

Vad är skillnaden mellan andramoment och sektionsmodul

Andramomentet I beskriver areafördelningen och påverkar direkt styvhet och nedböjning. Sektionsmodulen W tar dessutom hänsyn till avståndet till ytterfibrerna, vilket gör den praktisk för att uppskatta böjspänning. För ett osymmetriskt tvärsnitt kan W skilja sig mellan olika sidor.

Varför har ett tvärsnitt olika värden kring x- och y-axeln

Ett tvärsnitt kan vara styvt i en riktning och mer flexibelt i en annan. En hög och smal form har till exempel ofta stort Ix och litet Iy. Därför görs böj- och knäckkontroller separat för varje axel.

Hur hanteras hålrum i en ihålig sektion eller hål i ett tvärsnitt

Ett hålrum hanteras genom att den inre formen subtraheras från den yttre. Den inre arean och andramomenten tas med negativt tecken eftersom det inte finns material där. För en rund ihålig sektion måste villkoret D > 2t vara uppfyllt.

Kan man jämföra olika tvärsnittsformer bara med hjälp av arean

Arean anger massa för samma materialdensitet, men den beskriver inte styvhet eller böjmotstånd. Två tvärsnitt med samma area kan ha mycket olika värden på I och W. För balkar i böjning är det vanligt att jämföra W för spänning och I för nedböjning.

Vilka resultat används oftast för stabilitet hos pelare

Det är vanligt att titta på tröghetsradierna och använda den minsta i, eftersom den ger den mest kritiska slankheten. Detta är särskilt viktigt för sammansatta och osymmetriska tvärsnitt. Dimensioneringskontrollen tar sedan hänsyn till effektiv längd, upplag och relevanta Eurokod-regler.