Beräkna tegelsten

Husets mått
Höjd
Tegel för väggar
Längd × Bredd × Höjd, mm
×
×
Armering av väggar
Ytterligare alternativ
Gavlar

Beräkningar

Indata

mm
mm
mm

Tegel för väggar

mm
mm
mm

Resultat

%

Tegel

st

Beräkningsmetod (hur resultatet erhålls) Ställ en fråga
Var kalkylatorn användbar?
Nej

Metod för beräkning av tegelsten

Resultaten är ungefärliga. Kontrollera beräkningarna mot gällande standarder innan användning och rådgör med en specialist. Utvecklaren ansvarar inte för följderna av användning utan projektverifiering.

Kalkylatorn uppskattar antalet tegelstenar som behövs för murade väggar, innerväggar och gavlar och kan vid behov även bestämma murbruksvolym, ungefärlig vikt för murverket och linjelaster. Denna typ av beräkning används för preliminärt materialinköp, kontroll av murverksvolym och jämförelse av alternativ efter väggtjocklek, tegelstorlek och byggnadens planlösning.

Beräkningen är lämplig för vanliga rektangulära och sammansatta planlösningar där murverksytan kan bestämmas utifrån geometriska mått. Beräkningslogiken bygger på tegelmått, fogtjocklek, väggtjocklek uttryckt i tegel, vägghöjd, öppningsarea och valda tilläggsalternativ.

Riktvärden och rekommendationer

Murverkets geometri

Omkrets och vägglängder. Först bestämmer kalkylatorn den totala längden på ytterväggarna utifrån den valda planlösningen. Innerväggar och skiljeväggar beräknas separat. Om bärande vägg C ingår behandlas den som en yttervägg med avseende på tjocklek och tas med i beräkningen som en bärande del.

Väggyta. Ytan för ytterväggsmurverket bestäms som L × H, där L är längden på de aktuella väggarna i mm och H är vägghöjden i mm. Efter omräkning till m2 dras fönster- och dörröppningar av från ytterväggarnas yta. Ytan för skiljeväggar beräknas separat och när detta alternativ är aktiverat dras endast dörröppningar av från den.

Gavlar. Om beräkning av gavlar är aktiverad bestäms deras yta som arean av en triangel: S = B × H × n / 2, där B är bredden, H är höjden och n är antalet. Gavelarean läggs sedan till den totala murverksytan.

S = Sext - Söppningar + Sbärande vägg C + Sskiljeväggar - Sdörrar i skiljeväggar + Sgavlar

Väggtjocklek och murverksmodul

Tegelmått. Beräkningen använder de faktiska tegelmåtten L × W × H i mm. Ytterväggar och skiljeväggar kan använda samma eller olika tegelformat. Volymen för en tegelsten beräknas utan fogar, enbart utifrån dess egna mått.

Fogtjocklek. Fogtjockleken ingår i murverksmodulen. Ett vanligt standardvärde är 10 mm, men kalkylatorn använder det värde som användaren anger.

Väggtjocklek. Murverkets tjocklek i mm tas inte som ett fast riktvärde. Den beräknas utifrån tegelstorlek och fogtjocklek. För de valda alternativen gäller följande regler:

  • 0,5 tegel = W
  • 1 tegel = L
  • 1,5 tegel = L + W + fog
  • 2 tegel = 2L + fog
  • 2,5 tegel = 2L + W + 2 × fog

Här är L teglets längd i mm och W teglets bredd i mm. Denna beräknade tjocklek i mm används sedan för murverksvolym, murbruk, vikt och laster.

Antal tegelstenar

Murverksmodul. För antalet tegelstenar använder kalkylatorn inte tegelstenens nettostorlek utan modulen baserad på frontytan. För ytterväggar definieras modulen för en tegelsten som (L + fog) × (H + fog). För skiljeväggar med ett annat tegel används en separat modul.

Omvandling av tjocklek till antal. För väggtjocklekar som består av flera halva tegel används en förbandskoefficient. För 0,5 tegel är koefficienten 1, för 1 tegel är den 2, för 1,5 tegel är den 3, för 2 tegel är den 4 och för 2,5 tegel är den 5. Det innebär att den ytbaserade beräkningen multipliceras med antalet halva tegel i väggtjockleken.

Huvudformel. Antalet tegelstenar för varje grupp av element beräknas utifrån deras murverksyta dividerad med modulen för en tegelsten enligt frontytan och multipliceras sedan med tjocklekskoefficienten. Väggar, skiljeväggar och gavlar beräknas separat och resultaten summeras därefter.

N = S / ((L + fog) × (H + fog)) × k

Där N är antalet tegelstenar i styck, S är ytan för det aktuella murverket i m2 och k är tjocklekskoefficienten. Därefter tillämpas spill: Ntotalt = ceil(N × (1 + spill/100)).

Murverksvolym, tegelvolym och murbruk

Murverksvolym. Den totala murverksvolymen beräknas som ytan för varje grupp av element multiplicerad med motsvarande tjocklek i meter. Ytterväggar, skiljeväggar och gavlar beräknas separat och summeras sedan.

Vmurverk = S × t

Tegelvolym för inköp. Efter att det slutliga antalet tegelstenar med spill har bestämts multiplicerar kalkylatorn detta antal med volymen för en tegelsten utan fogar. Därför skiljer sig resultatet i m³ tegel för inköp från volymen av färdigt murverk.

Murbruksvolym. Murbruket bestäms som skillnaden mellan volymen av färdigt murverk och den totala volymen av tegelstenarna i detta murverk, varefter spill också tillämpas på murbruket. Med andra ord uppskattas murbruksfogar inte med en generell koefficient utan genom den återstående volymen mellan tegelstenarna.

Vmurbruk = (Vmurverk - Vtegel i murverk) × (1 + spill/100)

Murbrukssammansättning. Om beräkning av cement och sand är aktiverad delas murbruksvolymen upp enligt det angivna blandningsförhållandet. Omräkningen till vikt använder densiteter på 1400 kg/m³ för cement och 1600 kg/m³ för sand.

Armering

Antal skift. Antalet murverksskift bestäms utifrån vägghöjden eller skiljeväggens höjd och skiftmodulen: H + fog. Kalkylatorn avrundar uppåt, så även ett ofullständigt övre skift räknas med.

nskift = ceil(Höjd / (Htegel + fog))

Armeringsavstånd. Om armering anges i varje N:te skift beräknas antalet armerade skift som floor((nskift - 1) / N) + 1. Det betyder att även det första armerade skiftet ingår i resultatet.

Armering under fönster. När hänsyn till öppningar är aktiverad lägger kalkylatorn också till armeringslängd under fönster. För varje fönster läggs 1000 mm till dess bredd, vilket innebär ett utsprång på 500 mm på varje sida.

Nät och armeringsstänger. För nät beräknas först den totala bandlängden och därefter nätarean som längd × väggtjocklek. För armeringsstänger bestämmer kalkylatorn den totala längden, antalet stänger i varje armerat skift och vikten med användning av ståldensiteten 7850 kg/m³.

Vikt och laster

Teglets vikt. Teglets vikt bestäms utifrån den angivna materialdensiteten i kg/m³ och den totala tegelvolymen. Olika densiteter kan användas för väggar och skiljeväggar om tegelstenarna är olika.

Murbrukets vikt. I avsnittet om laster bestäms murbrukets vikt med en antagen densitet på 2000 kg/m³. Teglets vikt och murbrukets vikt läggs sedan samman.

Linjelast. För bärande väggar och skiljeväggar dividerar kalkylatorn den motsvarande delen av den totala vikten med den totala längden av dessa väggar. Resultatet visas i kN/m. För att omvandla massa till kraft används faktorn 9.81 m/s2.

q = G × 9.81 / L

Fördelning av murbruk. Murbrukets vikt fördelas mellan ytterväggar och skiljeväggar i proportion till deras murverksvolym. Detta innebär att linjelasten inte bara omfattar tegelstenarna utan också motsvarande andel av murbruket.

Normativa hänvisningar

Tegelmurverk. Logiken för murverksgeometri och antal tegelstenar följer de allmänna principerna för dimensionering av murverkskonstruktioner enligt Eurokod 6, främst EN 1996-1-1 Dimensionering av murverkskonstruktioner. Allmänna regler för armerade och oarmerade murverkskonstruktioner och EN 1996-2 Dimensioneringsöverväganden, materialval och utförande av murverk.

Laster. Avsnittet om vikt och laster följer den allmänna metoden för permanenta laster enligt EN 1991-1-1 Eurokod 1. Laster på bärverk. Allmänna laster. Densiteter, egentyngd och nyttiga laster för byggnader. För bygghandlingar och konstruktionsverifiering justeras dessa värden vanligtvis efter den faktiska konstruktionen, murbruket, beklädnaden, armeringen och det valda statiska systemet.

FAQs

Varför beräknas antalet tegelstenar inte bara utifrån tegelstorleken utan också utifrån fogtjockleken?

Eftersom tegelstenar i verkligt murverk skiljs åt av murbruksfogar, och det är murverksmodulen som avgör hur många tegelstenar som får plats på 1 m2. Om fogtjockleken ignoreras blir det uppskattade antalet tegelstenar för högt.

Varför är tegelvolymen för inköp mindre än murverksvolymen?

Murverksvolymen omfattar både tegelstenar och murbruk i fogarna. Tegelvolymen för inköp är bara nettovolymen av själva tegelstenarna utan murbruk och är därför alltid mindre än volymen av färdigt tegelmurverk.

Varför behövs spill om tegelberäkningen redan är exakt?

Även en exakt tegelkalkylator tar inte hänsyn till brott, kapning, specialdelar och lokala förluster på byggarbetsplatsen. Därför används spill vanligtvis i praktiken, och dess värde beror på väggarnas komplexitet och kvaliteten på utförandet.

Varför beror väggens linjelast inte bara på teglets densitet utan också på murbruket?

Eftersom murverkets egentyngd består av två delar: vikten av tegelstenarna och vikten av murbruksfogarna. Om bara tegelstenarna räknas med blir den beräknade lasten på bjälklaget eller grunden underskattad.

Kan denna tegelberäkning användas för en slutlig kostnadsberäkning och projektdokumentation?

För preliminärt materialinköp och jämförelse av alternativ är denna beräkning vanligtvis lämplig. För slutlig projektering och en exakt kostnadsberäkning bör värdena kontrolleras mot byggritningar, förband, verkliga öppningsmått och kraven i Eurokoderna för murverkskonstruktioner.