Vikt på armeringsjärn

Armeringsdiameter
Antal
Materialdensitet
Kostnad för armering

Beräkningar

INGÅENDE DATA

mm
m
kg
st
kg/m³

RESULTAT

kg
t
kg/m
m
Beräkningsmetod (hur resultatet erhålls) Ställ en fråga
Var kalkylatorn användbar?
Nej

Metod för beräkning av vikt på armeringsjärn

Resultaten är ungefärliga. Kontrollera beräkningarna mot gällande standarder innan användning och rådgör med en specialist. Utvecklaren ansvarar inte för följderna av användning utan projektverifiering.

Kalkylatorn bestämmer vikten på armeringsjärn utifrån diameter, stånglängd, antal och materialets densitet. Den beräknar också vikten för 1 löpmeter, partiets totala längd, mantelytan och kostnaden om ett pris anges. Denna beräkning används för att uppskatta leveransomfattning, kontrollera lasten från armering, bedöma metallförbrukningen och göra en preliminär uppskattning av behovet av skyddande beläggningar.

Riktvärden och rekommendationer

Geometrisk modell

Stångmodell. Beräkningen baseras på en massiv rund stång med konstant diameter. Den nominella diametern anges i millimeter och omvandlas sedan till meter för alla geometriska beräkningar. Ribbor eller periodisk profil läggs inte till separat i volymen, så vikten bestäms utifrån ett konventionellt cirkulärt tvärsnitt baserat på den nominella diametern.

Tvärsnittsarea. Först bestämmer kalkylatorn tvärsnittsarean med formeln A = π × d2 / 4, där d är diametern i meter och A är tvärsnittsarean i m2. Syftet med denna formel är att omvandla ett linjärt mått på stången till metallarean i tvärsnittet.

Viktberäkning

Vikt för 1 meter. Efter att tvärsnittsarean har beräknats bestämmer kalkylatorn den teoretiska vikten för en löpmeter med formeln m1m = ρ × A, där ρ är materialets densitet i kg/m3. För vanlig armeringsstål används ofta värdet 7850 kg/m3.

Vikt för en stång. Om längden på en stång anges i meter beräknas vikten för en stång som m1 = m1m × L, där L är längden på en stång i m. Syftet med detta steg är att multiplicera enhetsvikten per meter med den faktiska produktlängden.

Total vikt för partiet. Den totala vikten beräknas genom att vikten för en stång multipliceras med antalet: M = m1 × n, där n är antalet identiska stänger. Samtidigt bestäms partiets totala längd som LΣ = L × n.

Yta och kostnad

Mantelyta. För att uppskatta målning, grundning eller annan behandling bestämmer kalkylatorn mantelytan utan ändytorna med formeln S = π × d × LΣ. Här uttrycks S i m2 och den totala längden av alla stänger används i beräkningen.

Kostnad. Om priset anges per ton beräknas totalen som C = M / 1000 × Pt, där Pt är priset per 1 t och vikten M tas i kg och omvandlas till ton. Om priset anges per meter används formeln C = LΣ × Pm, där Pm är priset per 1 m. Slutvärdet väljs enligt den prismetod som används i beräkningen.

Praktiska riktvärden

Materialets densitet. För kolstål och låglegerat stål används vanligtvis 7850 kg/m3 i beräkningar av detta slag. För kompositarmering är densiteten betydligt lägre, så den måste anges enligt tillverkarens data. Annars blir den beräknade vikten felaktig.

Teoretisk vikt. Resultatet är en teoretiskt beräknad vikt baserad på geometri och densitet. Den faktiska vikten för partiet kan skilja sig något på grund av toleranser i diameter, formen på ytprofilen, kaplängd och tillverkningsavvikelser.

Normativ referens. Beräkningslogiken överensstämmer med det ingenjörsmässiga angreppssätt som normalt används för armeringsstål enligt EN 10080 Stål för armering av betong. Svetsbart armeringsstål. Allmänt och vid dimensionering av armerade betongkonstruktioner enligt EN 1992-1-1 Eurokod 2. Dimensionering av betongkonstruktioner. Allmänna regler och regler för byggnader. För viktberäkning är dessa standarder viktiga som grund för att förstå nominella dimensioner, armeringens egenskaper och dess användning i konstruktioner, även om kalkylatorn själv utför en geometrisk och massrelaterad beräkning.

FAQs

Varför beräknas armeringens vikt utifrån ett cirkulärt tvärsnitt?

Denna metod ger ett tydligt och repeterbart resultat baserat på den nominella diametern. Den teoretiska vikten från arean av det cirkulära tvärsnittet är standardreferensen som används när man beräknar armeringsvikt och jämför dimensioner.

Varför kan resultatet skilja sig från den faktiska vikten på vågen?

Kalkylatorn för armeringsvikt bestämmer den teoretiska vikten, inte den exakta vikten för ett specifikt levererat parti efter produktion och kapning. Det verkliga resultatet påverkas av måttoleranser, den faktiska stånglängden, ytprofilen och tillverkningsavvikelser.

Kan denna beräkning användas för kompositarmering?

Ja, om materialets densitet i kg/m3 är känd. Formlerna för längd, volym och vikt förblir desamma, men resultatet beror direkt på att rätt densitetsvärde anges.

Varför visar kalkylatorn armeringens yta?

Detta resultat är användbart när man behöver uppskatta ytan för målning, grundning eller annan skyddsbehandling. Beräkningen använder stängernas mantelyta, så ändytorna påverkar inte resultatet i någon större grad vid vanliga bygglängder.

Vilket pris är mest exakt, per ton eller per meter?

Båda alternativen är korrekta om priset anges i samma enheter som används i beräkningen. Pris per ton är mer praktiskt vid inköp efter vikt, medan pris per meter är användbart för att snabbt jämföra kostnaden för standardstänger och små partier.