Denna plåtstaket kalkylator uppskattar materialåtgången för ett rakt metallstaket av profilerad plåt. Utifrån måtten beräknar den antalet plåtar, stolpar och fack, den sammanlagda längden på stolpar och horisontella reglar samt betongvolymen för den valda grundläggningen.
Beräkningen tar hänsyn till plåtarnas täckande bredd, stolpavståndet och hur stolparna fördelas. Alla konstruktionsmått anges i metriska enheter.
Plåtlängd. De profilerade plåtarna monteras vertikalt. Längden på en plåt är staketets totala höjd minus avståndet från marken till beklädnadens nederkant. Båda måtten anges i millimeter.
Hsheet = Hfence - C
Vid en stakethöjd på 1800 mm och en markfrigång på 100 mm blir den nödvändiga plåtlängden till exempel 1700 mm.
Täckande bredd. Antalet plåtar beräknas med den täckande bredden, inte plåtens totala bredd. Den täckande bredden tar redan hänsyn till sidoöverlappet mellan intilliggande plåtar. Värdet hämtas från de tekniska specifikationerna för den valda profilen eftersom det beror på profilens geometri.
Antal plåtar. Staketets totala längd omvandlas från meter till millimeter och delas med en plåts täckande bredd. Resultatet avrundas uppåt till ett helt antal plåtar. Plåtarna beräknas för hela staketets längd, oberoende av antalet fack mellan stolparna.
Nsheet = ceil(L / Wsheet)
Här är L staketets längd i mm och Wsheet plåtens täckande bredd i mm. Ett staket på 20 m med en täckande plåtbredd på 1100 mm kräver till exempel 19 plåtar.
Beklädnadsarea. Arean fås genom att staketets totala längd multipliceras med plåtlängden. Båda måtten omvandlas till meter så att resultatet anges i m².
Asheet = L × Hsheet
Med en staketlängd på 20 m och en plåtlängd på 1,7 m blir beklädnadsarean 34 m². Det är den geometriska arean av den monterade beklädnaden, inte summan av hela arean för alla inköpta plåtar.
Indelning i fack. Antalet fack bestäms genom att staketets totala längd delas med det angivna stolpavståndet och resultatet avrundas uppåt. Längd och avstånd anges först i samma enhet, millimeter.
Nspan = ceil(L / S)
Ett staket på 20 m med stolpavståndet 2500 mm har 8 fack. Ett rakt staket har två ändstolpar, medan angränsande fack delar mellanstolpar. Därför är antalet stolpar ett fler än antalet fack.
Npost = Nspan + 1
För 8 fack behövs 9 stolpar.
Vanlig fördelning. Stolparna placeras med det angivna avståndet och den återstående längden hamnar i det sista facket. Om totallängden inte är en exakt multipel av avståndet blir det sista facket kortare. Ett staket på 12 m med avståndet 2500 mm får till exempel 4 fack på 2500 mm och ett sista fack på 2000 mm.
Jämn fördelning. Först bestäms det nödvändiga antalet fack på samma sätt som vid vanlig fördelning. Därefter delas staketets hela längd med detta antal. Alla avstånd mellan stolparna blir lika stora och det inmatade avståndet räknas som det högsta tillåtna.
Sactual = L / Nspan
Ett staket på 12 m med maximalt stolpavstånd 2500 mm delas till exempel in i 5 lika stora fack på 2400 mm. Beräkningarna behåller full precision, medan mått i millimeter visas avrundade till heltal.
Stolplängd. Längden på en stolpe är summan av höjden ovan mark och nedgrävningsdjupet. Den totala materiallängden för stolparna fås genom att längden på en stolpe multipliceras med antalet stolpar.
Lpost = Hpost + Dpost
Lposts,total = Npost × Lpost
Med en stolphöjd ovan mark på 1700 mm och ett nedgrävningsdjup på 700 mm blir en stolpe till exempel 2400 mm, eller 2,4 m, lång. För 9 stolpar är den totala profillängden 21,6 m.
Total regellängd. Staketets längd multipliceras med antalet horisontella regelrader. Det går att välja 2 eller 3 rader. Antalet rader bestäms av det valda alternativet och inte automatiskt av staketets höjd.
Lrails = L × Nrows
Ett staket på 20 m med två horisontella rader behöver till exempel 40 löpmeter regelprofil. Med tre rader ökar den totala längden till 60 m.
Beräkningen förutsätter sammanhängande reglar längs staketet. Stolpavståndet ändrar inte deras totala längd eftersom det bestämmer stödens placering, inte längden på de horisontella raderna. Ingen extra längd läggs till för skarvar, utskjutande ändar eller kapspill.
Separata rektangulära fundament. Volymen för ett fundament är dess längd multiplicerad med bredden och djupet. Volymen multipliceras sedan med antalet stolpar. När måtten anges i millimeter delas resultatet med 1 000 000 000 för att omvandla mm³ till m³.
Vrect = Npost × A × B × D / 1000000000
För 9 stolpar med rektangulära fundament på 200 × 200 mm och 800 mm djup behövs till exempel 0,288 m³ betong.
Separata runda fundament. Varje fundament behandlas som en cylinder. Arean av dess cirkulära tvärsnitt beräknas utifrån diametern och multipliceras sedan med djupet och antalet stolpar. Den matematiska konstanten π ≈ 3,14159 används.
Vcircle = Npost × π × d2 × D / (4 × 1000000000)
För 9 fundament med diametern 300 mm och djupet 800 mm blir den beräknade volymen cirka 0,509 m³.
Sammanhängande remsfundament. Betongremsan löper längs hela staketet och har ett konstant rektangulärt tvärsnitt. Volymen beräknas genom att staketets längd multipliceras med fundamentets bredd och djup.
Vstrip = L × B × D / 1000000000
För ett staket på 20 m med en remsbredd på 200 mm och ett djup på 800 mm blir betongvolymen 3,2 m³.
Antaganden. Alla betongfundament beräknas utifrån angivna geometriska mått. Den volym som stolparna upptar inne i betongen dras inte av. Fundamentdjupet och stolparnas nedgrävningsdjup behandlas som oberoende mått. Ingen tilläggsfaktor för extra betong eller spill används.
Stolpavstånd. För plåtstaket används ofta avstånd mellan stöd på ungefär 2000-3000 mm. Valet beror på staketets höjd, stolparnas och de horisontella reglarnas egenskaper samt vindlaster. Större avstånd minskar antalet stöd men ställer högre krav på ramens styvhet.
Nedgrävningsdjup. För relativt lätta staket övervägs ofta nedgrävningsdjup för stolpar på cirka 700-1200 mm. Nödvändigt djup beror på markförhållanden, lokalt tjäldjup, grundvattennivå och laster. Dessa värden är praktiska riktvärden, inte allmängiltiga normkrav.
Antal regelrader. Två horisontella rader är vanliga för lägre staket. Tre rader används ofta för högre staket eller när en styvare infästning av den profilerade plåten behövs. Det slutliga antalet och reglarnas tvärsnitt beror på konstruktionen.
Europeiska standarder. Relevanta standarder för utformning av sådana staket är bland annat EN 1991-1-4 ”Eurokod 1. Laster på bärverk. Vindlast”, EN 1993-1-3 ”Eurokod 3. Dimensionering av stålkonstruktioner. Kompletterande regler för kallformade profiler och profilerad plåt”, EN 1997-1 ”Eurokod 7. Geoteknisk dimensionering. Allmänna regler” och EN 1090-2 ”Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner. Tekniska krav för stålkonstruktioner”. Vid val av konstruktionslösning bör gällande utgåvor och nationella bilagor för respektive land beaktas.
Resultatens noggrannhet. Antalet plåtar och stolpar avrundas uppåt till heltal. Mått i millimeter visas som heltal, längder i meter med noggrannheten 0,001 m, areor med 0,01 m² och betongvolymer med 0,001 m³. Mellanberäkningarna utförs utan att måtten avrundas i förväg.
Plåtarna beräknas utifrån staketets totala längd och plåtarnas täckande bredd. Stolparnas placering innebär inte att en ny plåt måste börja i varje fack. Ett ändrat avstånd påverkar därför antalet stöd men inte antalet plåtar. Metoden motsvarar en sammanhängande beklädnad på ett rakt staket.
Vid vanlig fördelning behåller de flesta facken den angivna längden medan det sista blir kortare. Jämn fördelning ger lika långa fack utan att överskrida det valda maximala avståndet. Det andra alternativet är användbart när en symmetrisk placering av stöden är viktig.
Horisontella reglar beräknas som sammanhängande rader längs hela staketet. Fler stolpar ändrar avstånden mellan stöden men inte den sammanlagda längden på raderna. Materialåtgången beror därför på staketets längd och antalet regelrader.
Volymen beror på tvärsnittsarean för varje fundament. För en rektangel är arean bredd gånger längd, medan en cirkels area beräknas från diametern och π. Även vid samma djup kan formerna kräva avsevärt olika betongmängder.
Ju större täckande bredd en plåt har, desto färre plåtar behövs för samma staketlängd. För ett staket på 20 m behövs exempelvis 20 plåtar vid täckande bredd 1000 mm men bara 19 plåtar vid 1100 mm. Använd den valda profilens faktiska täckande bredd så att sidoöverlapp inte räknas två gånger.