Den här kalkylatorn för sandberäkning räknar ut volymen i m3, massan i ton och antalet säckar utifrån yta, lagertjocklek, skrymdensitet och tillägg för packning. Den passar för sandbäddar, underlag till trädgårdsgångar, belagda ytor, utjämningslager och andra lager med löst material.
Beräkningen skiljer mellan volymen av det färdiga lagret och volymen av lös sand före packning. På så sätt går det att bestämma hur mycket material som behövs för att uppnå den önskade slutliga tjockleken.
Ytan bestäms utifrån områdets mått. För en rektangulär yta multipliceras längden med bredden:
S = L × W
Här är S ytan i m2, L längden i meter och W bredden i meter. En yta på 10 × 5 m motsvarar till exempel 50 m2.
För en cirkelformad yta beräknas arean utifrån diametern:
S = π × D2 / 4
Här är D diametern i meter och π ≈ 3,14159. Om ytan redan är känd används den direkt utan beräkning från måtten. Det gör att sandåtgången även kan beräknas för oregelbundet formade områden.
Lagervolymen beräknas genom att multiplicera ytan med lagrets tjocklek. Eftersom tjockleken anges i centimeter delas den med 100 för att omvandlas till meter:
Vlager = S × h / 100
Här är Vlager det färdiga lagrets volym i m3, S ytan i m2 och h tjockleken i centimeter. En yta på 50 m2 med ett 10 cm tjockt lager har till exempel den geometriska volymen 5 m3.
Beräkningen förutsätter en jämn lagertjocklek. Om underlaget är ojämnt kan en genomsnittlig tjocklek användas, eller så beräknas områden med olika tjocklek var för sig och volymerna summeras.
Packningstillägget tar hänsyn till att volymen av lös sand minskar vid utläggning och packning. För att uppnå den avsedda tjockleken på det färdiga lagret ökas ursprungsvolymen med en vald procentsats:
Vlös = Vlager × (1 + P / 100)
Här är Vlös den mängd lös sand som behövs i m3, och P är packningstillägget i procent. Med ett tillägg på 10% behövs 5,5 m3 lös sand för ett färdigt lager på 5 m3.
För preliminära beräkningar används ofta följande riktvärden:
Standardtillägget är 10%. Den faktiska volymminskningen beror på hur lös sanden är från början, fukthalt, kornstorleksfördelning och packningsmetod. Intervallen är praktiska riktvärden, inte föreskrivna standardkoefficienter.
Vid 0% tillägg är volymen av lös sand lika med det färdiga lagrets volym. För att beräkna massa och antal säckar används alltid den beräknade volymen av löst material.
Skrymdensitet anger massan hos en kubikmeter lös sand, inklusive hålrummen mellan kornen. Den uttrycks i kg/m3 och skiljer sig från densiteten hos de enskilda mineralkornen.
För preliminära beräkningar används följande ungefärliga värden:
Detta är vägledande värden. Den faktiska skrymdensiteten beror på sandens sammansättning, fukthalt och lagringsförhållanden. Om leverantören anger ett värde bör det användas för det aktuella materialet. Fukten beaktas genom den valda densiteten, utan någon extra faktor som ökar massan.
Sandens massa beräknas genom att multiplicera den lösa volymen med skrymdensiteten. För att ange resultatet i ton delas massan i kilogram med 1000:
M = Vlös × ρ / 1000
Här är M massan i ton, Vlös volymen av lös sand i m3 och ρ skrymdensiteten i kg/m3. Till exempel ger 5,5 m3 vid 1600 kg/m3 en massa på 8,8 t.
Som jämförelse väger 1 m3 torr sand 1,6 t vid 1600 kg/m3 och 1,9 t vid 1900 kg/m3. Samma sandvolym kan alltså ha olika massa.
Antalet säckar bestäms genom att dela den totala massan i kilogram med vikten per säck. Resultatet avrundas uppåt till närmaste heltal, eftersom även en del av en säck kräver köp av en hel säck.
N = avrunda uppåt (M × 1000 / B)
Här är N antalet säckar, M sandmassan i ton och B massan per säck i kilogram. Till exempel kräver 8,8 t sand i säckar på 25 kg totalt 352 säckar. Om divisionen ger 352,4 avrundas antalet uppåt till 353 säckar.
Antalet säckar beräknas med massan innan det visade resultatet avrundas. Detta förhindrar fel som orsakas av mellanliggande avrundningar.
Resultatens noggrannhet beror främst på korrekt mätning av yta och lagertjocklek, faktisk skrymdensitet och valt packningstillägg. Måtten bestämmer volymen av det färdiga lagret, medan materialegenskaperna påverkar uppskattad lös volym och massa.
Volymen visas med en noggrannhet på 0,001 m3, eller 0,0001 m3 för värden under 0,1 m3. Massan visas med en noggrannhet på 0,001 t, vilket motsvarar 1 kg. Mellanberäkningar avrundas inte till dessa visningsnivåer.
Följande europeiska standarder används vid bedömning av byggsands egenskaper:
Standarderna gäller bestämning av egenskaper och användning av byggballast. De föreskriver inte några universella densiteter eller packningstillägg för den här kalkylatorn. För en mer exakt uppskattning bör uppgifter om den aktuella sanden användas.
För varje centimeter lagertjocklek behövs 0,01 m3 sand per 1 m2 yta. Ett lager på 5 cm har till exempel volymen 0,05 m3 och ett lager på 10 cm har volymen 0,1 m3. Om lagret packas ökas den nödvändiga volymen lös sand med det valda tillägget.
Vid packning hamnar sandkornen närmare varandra och hålrummen mellan dem minskar. Det lösa sandlagret kan därför behöva vara tjockare från början än det färdiga lagret på 10 cm. Ett tillägg på 15% innebär till exempel 1,15 m3 lös sand per 1 m3 färdigt lager.
Massan hos 1 m3 sand beror på dess skrymdensitet och fukthalt. Vid 1600 kg/m3 väger en kubikmeter lös sand 1,6 t, medan den vid 1900 kg/m3 väger 1,9 t. För att räkna om kubikmeter till ton multipliceras volymen med densiteten i kg/m3 och delas med 1000.
Börja med att bestämma ytan i kvadratmeter. En komplicerad form kan delas upp i mindre delar vars ytor mäts och summeras. Multiplicera sedan den sammanlagda ytan med lagertjockleken och lägg till packningstillägget.
Den mängd sand som behövs är inte alltid en exakt multipel av säckens vikt. Till exempel motsvarar 1030 kg sand i säckar på 25 kg 41,2 säckar, så 42 hela säckar behövs. Kalkylatorn använder hela den beräknade massan, inklusive packningstillägget, för att bestämma antalet säckar.