Kalkylator för uppfart

Mått på uppfarten
Lager i konstruktionen

INDATA

m
m

LAGER

RESULTAT

m²

TOTALT

cm
m³
Var kalkylatorn användbar?
Nej
Tack för ditt betyg!
Dela kalkylatorn:
Användbara kalkylatorer

Metod för beräkning av uppfart

Resultaten är ungefärliga. Kontrollera beräkningarna mot gällande standarder innan användning och rådgör med en specialist. Utvecklaren ansvarar inte för följderna av användning utan projektverifiering.

Med denna beräkning av uppfart uppskattas materialåtgången för en uppfart med flera lager. Kalkylatorn beräknar yta, volym och massa för varje materiallager, ytan för geotextil och beläggning, den totala konstruktionstjockleken och schaktvolymen.

Beräkningarna utgår från uppfartens mått och varje lagers tjocklek efter packning. Massan beräknas utifrån volym och materialets densitet. Alla resultat gäller den valda lageruppbyggnaden.

Riktvärden och rekommendationer

Beräkning av yta och materialvolym

Uppfartens yta. För en rektangulär uppfart multipliceras längden med bredden. Om ytan redan är känd används det angivna värdet direkt, utan ytterligare geometrisk omräkning.

S = L × B

S är ytan i m2, L längden i meter och B bredden i meter. En uppfart som är 10 m lång och 3 m bred har exempelvis ytan 30 m2.

Volym per lager. Ytan multipliceras med lagrets tjocklek efter packning. Eftersom tjockleken anges i centimeter delas den med 100 för omräkning till meter.

V = S × h / 100

V är materialvolymen i m3, S ytan i m2 och h lagertjockleken i centimeter. För 30 m2 och ett 20 cm tjockt bärlager av krossat stenmaterial blir volymen 6 m3.

Varje lager beräknas separat över hela den angivna ytan. Starttjockleken för sand, krossat stenmaterial, stenmjöl, grus och asfalt är 10 cm. Det är ett startvärde för beräkningen och inte en allmänt rekommenderad tjocklek.

Beräkning av massa och densitet

Materialmassa. Volymen multipliceras med densiteten och resultatet i kilogram delas med 1000 för att få ton.

M = V × ρ / 1000

M är massan i ton, V volymen i m3 och ρ densiteten i kg/m3. Exempelvis har 6 m3 krossat stenmaterial med densiteten 1500 kg/m3 en beräknad massa på 9 ton.

Förinställda densiteter. Kalkylatorn använder automatiskt följande ungefärliga värden:

  • Sand - 1600 kg/m3.
  • Krossat stenmaterial - 1500 kg/m3.
  • Stenmjöl - 1650 kg/m3.
  • Grus - 1550 kg/m3.
  • Asfaltbetong - 2350 kg/m3.

Värdena är antaganden för uppskattning av massan. Den verkliga densiteten varierar med sammansättning, kornstorlek, fukthalt och packning. Använd leverantörens uppgifter som motsvarar tjockleken efter packning för en mer exakt uppskattning.

Beräkning av beläggning och geotextil

Marksten och plattor. Den behövliga beläggningsytan motsvarar uppfartens yta i m2. De enskilda stenarnas mått och läggningsmönstret används inte vid ytberäkningen. Den förinställda tjockleken är 8 cm för marksten och 6 cm för plattor. Dessa värden räknas med i den totala tjockleken och schaktvolymen.

Geotextil. Den beräknade materialytan motsvarar uppfartens yta. Faktorn för extra åtgång är 1,00, vilket innebär att inget tillägg görs. Överlappning mellan våder och spill vid kapning räknas inte med. Inköpsmängden beror på rullbredd och läggningsmetod.

Total konstruktionstjocklek och schaktning

Total tjocklek. Tjockleken på alla valda lager summeras i centimeter. Geotextil ingår inte i summan. Om tjockleken på marksten eller plattor inte har angetts räknas deras bidrag som noll.

H = h1 + h2 + ... + hn

H är konstruktionens totala tjocklek i centimeter och h1, h2, ..., hn är tjockleken på respektive lager. Till exempel ger 10 cm sand, 20 cm krossat stenmaterial och 8 cm marksten totalt 38 cm.

Schaktvolym. Uppfartens yta multipliceras med den totala konstruktionstjockleken efter omräkning från centimeter till meter.

Vexc = S × H / 100

Vexc är schaktvolymen i m3, S ytan i m2 och H den totala tjockleken i centimeter. För 30 m2 och 38 cm total tjocklek blir den beräknade schaktvolymen 11,4 m3.

Beräkningen utgår från att alla lager ligger under den ursprungliga marknivån och att den färdiga ytan hamnar i nivå med denna. Schaktdjupet är lika över hela ytan. Inga extra faktorer för jordens uppluckring eller volymförändringar under borttransport används.

Praktiska riktvärden och europeiska standarder

Bärlagrets tjocklek. För privata uppfarter som trafikeras av personbilar används ofta ett packat lager av krossat stenmaterial på cirka 15-25 cm. Sandlager är vanligen 5-10 cm och avjämningslager av stenmjöl 3-5 cm. Detta är praktiska riktvärden. Nödvändig tjocklek beror på markens bärighet, belastning, avvattning och vald uppbyggnad.

Ytskiktets tjocklek. På körbara ytor används ofta marksten med tjockleken 6-8 cm. Asfaltbetongens tjocklek och lageruppbyggnad beror på förväntad trafikbelastning och underlagets egenskaper. Ta hänsyn till tillverkarens krav och användningsförhållandena.

Europeiska standarder. Följande dokument är relevanta vid val av material till väg- och körytor:

  • EN 13242 - Ballast för obundna och hydrauliskt bundna material för användning i anläggningsarbeten och vägbyggnad.
  • EN 13285 - Obundna blandningar. Specifikationer.
  • EN 13108-1 - Asfaltmassor. Materialspecifikationer. Del 1: asfaltbetong.
  • EN 13249 - Geotextilier och geotextilrelaterade produkter. Egenskaper som krävs vid byggande av vägar och andra trafikerade ytor.
  • EN 1338 - Marksten av betong. Krav och provningsmetoder.
  • EN 1339 - Betongplattor för markbeläggning. Krav och provningsmetoder.
  • EN 1342 - Gatsten av natursten för utomhusbeläggning. Krav och provningsmetoder.
  • EN 1344 - Marktegel. Krav och provningsmetoder.

Standarderna anger egenskaper och krav för respektive material. Uppfartens lagertjocklekar och uppbyggnad måste väljas utifrån lokala förhållanden och tillämpliga nationella krav.

Vanliga frågor

Hur tjockt bör bärlagret av krossat stenmaterial vara i en uppfart?

För en privat uppfart avsedd för personbilar övervägs ofta ett packat bärlager på 15-25 cm. På stabil mark med låg belastning kan en tunnare konstruktion räcka, medan svag eller vattensjuk mark kan kräva större tjocklek. Valet beror på markförhållanden, avvattning och trafikmängd.

Varför kan beräknad massa för sand eller krossat stenmaterial avvika från den verkliga?

Massan beräknas utifrån volymen och den antagna densiteten. Den verkliga densiteten för sand, krossmaterial och grus varierar med fukt, kornfördelning och packning. Med leverantörens faktiska densitet blir uppskattningen i ton mer exakt.

Hur beräknas material för en uppfart med oregelbunden form?

Dela ytan i enkla geometriska figurer, beräkna deras ytor i m2 och summera dem. Använd den totala ytan för att beräkna alla materiallager. Då kan volym och massa beräknas utan att ange måtten för varje del separat.

Varför kan den beräknade geotextilytan vara mindre än mängden som måste köpas?

Kalkylatorn visar geotextilens nettoyta, som är lika med uppfartens yta. Intilliggande våder läggs vanligen med överlappning, vilket ökar den faktiska åtgången. Extramängden beror på rullbredd, tillskärning och läggningsmönster.

Hur bestäms schaktdjupet för en uppfart?

Om den färdiga beläggningen ska ligga i nivå med befintlig mark är schaktdjupet lika med konstruktionens totala tjocklek. Med lager på 10, 20 och 8 cm blir det beräknade djupet till exempel 38 cm. Schaktvolymen fås genom att multiplicera djupet i meter med ytan i m2.